Förändringar inom assistansersättningen

Fler ansökte om och beviljades assistansersättning efter lagändringarna. Ökningen var större under de första månaderna efter årsskiftet 2023 och avtog sedan. Det är för tidigt att säga något om de långsiktiga effekterna av lagändringarna vad gäller antalet assistansberättigade. ISF ska följa utvecklingen i en kommande rapport.

Kraven för att beviljas tid för de nya grundläggande behoven är höga, trots att syftet med dem var att utvidga rätten till personlig assistans och assistansersättning. Det kan också vara svårt för Försäkringskassan att bedöma om kraven är uppfyllda.

Det är oklart hur schablonavdraget för föräldraansvar ska göras och oavsett vilken tolkning som görs av bestämmelsen leder det till problem i tillämpningen. Därför rekommenderar ISF regeringen att överväga att tydliggöra regelverket för schablonavdraget, men också att se över möjligheterna att ompröva rätten till assistansersättning.

ISF rekommenderar också Försäkringskassan att utveckla arbetet med att göra barn delaktiga i assistansutredningen av det egna ärendet. Där ingår att förbättra stödet till försäkringsutredarna när det gäller hur barn ska komma till tals, även barn som har en nedsatt kommunikationsförmåga.

Försäkringskassan bör även överväga att genomföra hembesök i större omfattning. Det görs färre hembesök nu än före pandemin, vilket också försvårar att låta barn komma till tals. Hembesök kan också ge Försäkringskassan bättre underlag i en utredning om assistansersättning.