Konsekvenser av förändringar i sjukförsäkringen

Granskningen visar att genomslaget av rättsliga föränd­ringar är beroende av vad som betonas i den politiska styrningen av sjukförsäkringen och hur den omvandlas i Försäkringskassans interna styrning av sjuk­försäkringen. När sjukfrånvaron och utgifterna för sjukförsäkringen ökar inriktas politiken på att bryta utvecklingen, vilket påverkar hur Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning.

2008 skärptes regelverket vilket ledde till att fler fick avslag och fick lämna sjukförsäkringen. En större andel personer hade inkomst från arbete under den här tiden, men de med låg eller ingen inkomst ökade också.

Det strikta regelverket fick kritik och justerades därför från 2010 samtidigt som den politiska styrningens fokus på regeltillämpning nedtonades. Därefter följde en period av generösare bedömningar från Försäkringskassan. Sjukfrånvaron steg och andelen personer med sjukpenning ökade, samtidigt som andelen med arbetsinkomster minskade. Som följd vändes fokus 2016 återigen på skärpta bedömningar av rätten till ersättning.

Det finns alltså ett samspel mellan sjukfrånvarons utveckling, den politiska styrningen och hur Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning. Försörjningsmönstren följer i sin tur dessa svängningar. Andelen personer med arbetsinkomst är högst under perioder med striktare bedömning. Men andelen som har en låg eller ingen inkomst ökar då också. När tillämpningen är mer generös har färre arbetsinkomst och fler har i stället sjukpenning.

Pressmeddelande

Fler i arbete och fler utan inkomst när bedömningen av sjukpenning skärps Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.