Ersättning för höga sjuklönekostnader

Besluten om vilka arbetsgivare som får ersättning är till 98–99 procent automatiska, enbart en liten andel väljs ut för manuell kontroll. Av de ärenden som väljs ut för kontroll baserat på risk leder mellan 70 och 80 procent till avslag. Granskningen visar att Försäkringskassan kan utveckla sitt kontrollarbete, men att det framför allt är ersättningens konstruktion som ökar risken för felaktiga utbetalningar.

Arbetsgivare fyller inte i en ansökan för att få ersättning för höga sjuklönekostnader. Ersättningen grundas i stället på att arbetsgivare fyller i det totala belopp som de har betalat i sjuklöne­kostnader i sin arbetsgivardeklaration till Skatte­verket. Skatteverket skickar sedan uppgifterna till Försäkrings­kassan i ett automatiskt system.

När arbetsgivare inte behöver ansöka om ersättning ökar risken att de som fyller i beloppen i sin arbetsgivardeklaration inte förstår att de gör anspråk på en ersättning hos Försäkringskassan. Det gör det svårt att avgöra om någon medvetet har lämnat felaktiga uppgifter för att få ersättning, vilket påverkar möjligheterna att utkräva ansvar vid felaktiga utbetalningar.

Granskningen visar att det är problematiskt att arbets­givarna enbart redovisar sina sjuklönekostnader i en totalsumma för samtliga anställda. Det ökar riskerna för att arbetsgivarna inte kontrollerar att uppgifterna stämmer i tillräcklig utsträckning. Om arbetsgivarna skulle rapportera in sjuklönekostnaderna på individnivå skulle andelen felaktiga uppgifter från arbetsgivarna sannolikt minska. Det skulle också skapa ett bättre underlag i kontrollarbetet.

Pressmeddelande

Utformningen av ersättning för höga sjuklönekostnader skapar risker för felaktiga utbetalningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.