Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning

En granskning av de reformerade stöden till personer med funktionsnedsättning

PUBLICERAD 2023-03-29

ISF har på uppdrag av regeringen utvärderat det reformerade stödet merkostnadsersättning som infördes i januari 2019. Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare, men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Cirka 50 procent av de som ansöker för egen del och över 90 procent av föräldrarna som ansöker för sina barn får avslag.

Reformen från 2019 innebär bland annat att handikappersättning och vårdbidrag har ersatts av merkostnadsersättning. Merkostnadsersättning är en förmån som riktar sig till personer som har extra kostnader på grund av sin eller sitt barns funktionsnedsättning. Efter reformen har regelverket för merkostnadsersättning blivit mer tydligt och transparent jämfört med regelverken för handikappersättning och vårdbidrag. Men samtidigt är det svårt för många sökande att förstå vad en merkostnad är och vad som krävs för att få ersättning.

Över 90 procent av föräldrarna och ungefär 50 procent av de som ansöker för egen del får avslag. ISF:s granskning visar att det kan finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen.

Den höga andelen avslag kan vara problematisk på flera sätt. En felaktig förväntan på vad ersättningen ska täcka riskerar att påverka Försäkringskassans förtroende negativt. Det innebär också onödiga kostnader och administration för Försäkringskassan, eftersom förmånen är utredningskrävande.

ISF rekommenderar bland annat regeringen att följa utvecklingen i andelen avslag i merkostnadsersättning för barn. Om den höga andelen avslag kvarstår över tid bör regeringen överväga om några åtgärder behöver vidtas vad gäller utformningen av ersättning för merkostnader för barn med funktionsnedsättning.