Gör samordningsförbund någon skillnad?

En analys av samordningsförbund under perioden 2005–2010

PUBLICERAD 2019-03-15

ISF utvärderar samordningsförbundens organisering och verksamhet. Uppdraget redovisas i tre delar, där denna rapport är den andra delen. Granskningen är ett regeringsuppdrag.

Samordningsförbunden gör skillnad

Kommuner som är med i samordningsförbund utvecklas annorlunda jämfört med kommuner som inte är med i ett förbund. Det visar en analys som ISF gjort på uppdrag av regeringen. ISF:s analys är den andra av totalt tre delar som undersöker samordningsförbundens verksamhet och organisering. Analysen visar bland annat att andelen personer med sjukpenning minskar medan andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning ökar om kommunerna ingår i ett samordningsförbund.

– En tolkning av effekterna av att kommuner ingår i ett samordningsförbund är att förändringarna rör samma personer. Vi finner till exempel att andelen personer med sjukpenning minskar, vilket kan vara en konsekvens av att andelen med sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) ökar, säger Fredrik Johansson Tormod, projektledare på ISF.

Analysen visar också att i kommuner som är med i ett förbund är det fler arbetslösa män som fått arbete än män i kommuner som inte är med i ett förbund. Däremot hittar vi inte någon sådan effekt för kvinnor.

Vidare visar analysen till exempel att andelen äldre personer i arbetsför ålder med ekonomiskt bistånd ökar i kommuner som är med i ett samordningsförbund, vilket eventuellt kan förklaras av de långa arbetslöshetstiderna som finns för äldre. Långa arbetslöshetstider medför att dessa personer kan mista sin rätt till ersättningar från arbetslöshetsförsäkringen och därmed få en betydligt sämre ekonomisk situation. Det är möjligt att kommuner som är med i ett samordningsförbund snabbare kan komma till ett beslut om ekonomiskt bistånd.

ISF rekommenderar regeringen att ge Försäkringskassan, i samarbete med samordningsförbunden och de övriga parterna, uppdraget att säkerställa att uppgifter samlas in om de rehabiliteringsinsatser som samordningsförbunden finansierar och om de personer som får del av insatserna. Detta för att möjliggöra framtida långtidsuppföljningar och utvärderingar av nyttan med insatserna.

– Bristen på uppgifter medför vissa begränsningar i denna utvärdering. Det är först i den tredje delen av uppdraget, där vi med hjälp av flera samordningsförbund ska samla in uppgifter om de personer som deltar i insatser hos förbunden, som vi kommer att kunna ge en mer fullständig bild av vilka effekter förbundens insatser har. Den tredje delen av uppdraget publiceras i december 2021, säger Fredrik Johansson Tormod.

Figur- och tabellbilaga Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Fakta om Finsamlagen – Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Erfarenheter från tidigare försöksverksamheter låg till grund för lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, Finsamlagen, som infördes år 2004. Lagen gör det möjligt för totalt fyra parter att bilda ett lokalt förankrat samordningsförbund där varje part står för en fjärdedel av de totala medlen. Dessa parter är kommuner (en eller flera), landsting eller regioner (en eller flera), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Inom förbundet beslutar parterna själva om hur samarbetet ska utformas och bedriver samverkan utifrån sina egna förutsättningar och behov.