Läkarintyget är ett centralt underlag för Försäkringskassans beslut om en person har rätt till sjukpenning. Det påverkar också inflödet i sjukförsäkringen, det vill säga hur många personer som ansöker om och får ersättning från Försäkringskassan. Tidigare analyser visar att hur länge personen är sjukskriven i det första läkarintyget starkt påverkar längden på perioden med sammanhängande utbetalningar av sjukpenning och rehabiliteringspenning, den så kallade sjukfallslängden. Denna studie visar att läkare sjukskriver män längre än kvinnor i läkarintyg. Studien visar också att hälso- och sjukvården bedömer att kvinnor har en i genomsnitt något större funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning än män.
Resultaten i studien visar på behovet av flera olika slags insatser för att kvalitetssäkra och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning av kvinnor och män.
Dessa insatser är:
Långsiktiga kompetenssatsningar i försäkringsmedicin där en jämställd sjukskrivningsprocess bör vara en viktig del i utbildningen. Det behövs också en fortsatt utveckling av stödresurser i sjukskrivningsprocessen ur ett genusperspektiv. Centrala aspekter i kompetenssatsningar bör bland annat vara hur hälso- och sjukvården kan uppnå eller upprätthålla en jämställd sjukskrivningsprocess, hur man kan undvika medikalisering av livsproblem och diagnosglidningar samt läkarens roll som så kallad första linjens grindvakt i sjukförsäkringen. Fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet av riktlinjer och policydokument bör vara att ge stöd till läkare i det kliniska arbetet med att utreda och bedöma behovet av sjukskrivning för kvinnor och män.
Att utöka användningen av elektroniska läkarintyg i hälso- och sjukvården. Elektroniska läkarintyg ökar effektiviteten i administrationen av sjukförsäkringen. De ger dessutom möjligheter att genomföra systematiska uppföljningar av läkares sjukskrivningspraxis på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå.
Att genomföra studier av läkares sjukskrivning av kvinnor och män i olika landsting och regioner samt mellan olika vårdformer och läkarspecialiteter. För att studierna ska kunna fylla kunskapsluckor bör läkarintygs- och sjukfallsdata kombineras med hälso- och sjukvårdsdata.
Studien visar att läkare förskriver längre sjukskrivningstid för män än för kvinnor i det första läkarintyget som lämnas in till Försäkringskassan. I det första läkarintyget sjukskrivs män i genomsnitt 2,8 dagar längre än kvinnor. Skillnaderna kvarstår även efter kontroll för en lång rad potentiella förklaringsvariabler, däribland detaljerad information om sjukskrivningsorsak (diagnos). Män sjukskrivs längre än kvinnor i 10 av de 12 diagnoskapitel – enligt ICD-10 – som ingår i analysen. Ett diagnoskapitel innehåller en gruppering av diagnoser, till exempel sjukdomsdiagnoser som gäller andningsorganen. Män sjukskrivs längre än kvinnor bland annat i de två vanligaste diagnoskapitlen för sjukskrivning, psykiatriska och muskuloskeletala diagnoser. En motsvarande analys har även genomförts uppdelat på diagnosavsnitt, som är en mer detaljerad gruppering av diagnoser än diagnoskapitel. Resultaten visar att män sjukskrivs längre än kvinnor i 17 av de 20 vanligaste diagnosavsnitten.
Läkare förskriver längre sjukskrivningstid för män än för kvinnor även i det andra läkarintyget i ett sjukfall. En hypotes i studien var att skillnaderna i sjukskrivningstid i det första läkarintyget utjämnas
i senare läkarintyg, det vill säga bland försäkrade som har haft en förnyad läkarkontakt och fått en förlängd sjukskrivning. Men resultaten visar att könsskillnaderna snarare förstärks än utjämnas. Män sjukskrivs i genomsnitt i ytterligare 1,8 dagar längre i det andra läkarintyget, förutom de i genomsnitt 2,8 dagarna längre sjukskrivningstid i det första läkarintyget.
Alla landsting och regioner har skillnader mellan kvinnor och män när det gäller sjukskrivningstiden i det första läkarintyget. Men det finns skillnader mellan landstingen, ibland relativt stora skillnader. Läkare i Jämtland Härjedalen sjukskriver män i genomsnitt 5,1 dagar längre än kvinnor, medan läkare i Västmanland sjukskriver män i genomsnitt 1,6 dagar längre än kvinnor. Den genomsnittliga sjukskrivningstiden i det första läkarintyget är cirka 6 respektive 9 dagar längre bland kvinnor och män i Jämtland Härjedalen än bland kvinnor och män i Örebro län. Vad dessa skillnader kan bero på har inte studerats inom ramen för denna studie.
Den i genomsnitt kortare sjukskrivningstiden i det första läkarintyget för kvinnor är en förklaring till att kvinnor avslutar ett sjukfall något snabbare än män. Men det går inte att enbart utifrån resultaten i rapporten säga att det beror på sjukskrivningstiden i läkarintyget som sådan eller på att kvinnor har mindre eller mer sjukdomssymtom än män när de söker vård. Men det är tydligt att läkares sjukskrivningspraxis spelar stor roll för kvinnors och mäns beslut att avsluta sin sjukfrånvaro, eftersom så många är sjukfrånvarande precis så länge som läkaren rekommenderar.
Studien visar också att kvinnor som grupp har sämre självskattad hälsa än män som grupp. Hälso- och sjukvården bedömer att kvinnor har en större funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning än män, även när hänsyn tas till den självskattade hälsan. Resultaten visar dessutom att kvinnorna är sjukfrånvarande i högre grad än män, även när hänsyn tas till behandlarnas bedömningar.
Olika slags fördjupade studier behöver genomföras för att öka förståelsen för varför det finns könsskillnader respektive regionala skillnader när det gäller sjukskrivningstiden i läkarintyg. Könsskillnader bör i första hand undersökas genom studier som kombinerar kvantitativa data med kvalitativa data. Regionala skillnader bör undersökas genom studier, där läkarintygs- och sjukfallsdata kombineras med hälso- och sjukvårdsdata. Inom respektive landsting och region behöver det genomföras systematiska uppföljningar av läkares sjukskrivningar av kvinnor och män. Kunskap från sådana uppföljningar är väsentliga för hälso- och sjukvårdens arbete med att utforma strategier och interventioner som syftar till att åstadkomma hög kvalitet, likformighet och rättssäkerhet i sjukskrivningsprocessen.