Läkarintygens betydelse för sjukfrånvaron
En registerstudie av till Försäkringskassan inkomna läkarintyg
PUBLICERAD 2014-04-29
Läkarintyget är ett centralt underlag för Försäkringskassans beslut om rätten till sjukpenning. Utan ett läkarintyg kan en person inte beviljas sjukpenning efter dag sju i sjukperioden. I den här studien används ett nyupprättat register hos Försäkringskassan för att på olika sätt belysa läkarintygets betydelse för sjukfrånvaron.
Det framkommer bland annat att Försäkringskassan i mycket stor utsträckning gör samma bedömning av arbetsförmågans nedsättning som läkaren har angett i det första läkarintyget i ett sjukfall. Det är få som får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Av dem som beviljas sjukpenning får drygt 98 procent samma omfattning, det vill säga hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning, som den av läkaren föreskrivna sjukskrivningsgraden. Vidare har de allra flesta sjukpenning precis så länge som läkaren har sjukskrivit dem. Drygt fyra av fem med ett sjukfall som varar längre än 14 dagar avslutar sjukfallet samma dag som läkarintyget upphör att gälla.
Personer som är sjukskrivna för psykiska sjukdomar är klart underrepresenterade både bland dem som avslutar ett sjukfall i förtid och bland dem som återgår partiellt i förtid. Höginkomsttagare och högutbildade personer tenderar å andra sidan att inte utnyttja hela sjukskrivningen, liksom korttidsanställda, studerande och egenföretagare. Ersättningsnivån och taket i sjukförsäkringen, samt arbetsvillkor och arbetsuppgifter är några faktorer som kan göra att dessa grupper har en högre benägenhet att återgå i arbete i förtid.
Resultaten av registerstudien visar att sjukskrivningstiden i det första läkarintyget varierar mellan olika grupper. Den är bland annat längre för män än för kvinnor i samtliga större diagnoskapitel. Skillnaden kvarstår även när hänsyn har tagits till bakomliggande faktorer som inkomst och yrke. Det kan finnas flera möjliga förklaringar till resultatet. En förklaring kan vara att det finns skillnader mellan de grupper av kvinnor och män som sjukanmäler sig och tar kontakt med sjukvården. En annan förklaring kan vara att det förekommer medicinskt omotiverade skillnader mellan kvinnor och män när det gäller deras tillgång till utredningar och behandlingar.
Sjukskrivningstiden i det första läkarintyget har ett starkt positivt samband med den sammanlagda sjukfallslängden. Två diagnosgrupper som utmärker sig särskilt är psykiska sjukdomar och skador och förgiftningar. Personer med psykiska sjukdomar har en jämförelsevis kort sjukskrivningstid i det första läkarintyget, men i genomsnitt en lång sjukfallslängd. Personer som är sjukskrivna för skador och förgiftningar har en jämförelsevis lång sjukskrivningstid i det första läkarintyget, men i genomsnitt en kort sjukfallslängd. Dessa resultat kan bland annat indikera att läkare redan i det första läkarintyget har lättare att bedöma hur länge personer med skador och förgiftningar behöver vara sjukskrivna än vad gäller personer med psykiska sjukdomar.
Med hjälp av registret har flera nya uppgifter om läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen kunnat tas fram. Rapporten kommer följas av fler som bygger på samma underlag, men med andra frågor i fokus.
-
ISF RAPPORT 2014:5
-
FÖRFATTARE
Niklas Österlund
Malin Josephson
Ola Leijon
-
KONTAKT