Pappor som inte använder föräldrapenningen

ISF har undersökt hur stor gruppen av pappor är som tar ut noll eller få dagar med föräldrapenning under barnets första två år, och hur storleken på gruppen har förändrats över tid. I rapporten undersöks pappor till barn födda under åren 1994–2017.

När den första reserverade månaden infördes år 1995 var det 26 procent av papporna som tog ut noll dagar och 29 procent som tog ut färre än 30 dagar. För barn födda år 2017 var det 18 procent papporna som tog ut noll dagar och 15 procent som tog ut färre än 30 dagar. Detta trots att 90 dagar är reserverade för vardera föräldern.

ISF har även tittat på om det över tid blivit mer eller mindre vanligt bland pappor i olika socioekonomiska grupper att använda noll eller 1–29 dagar med föräldrapenning. Analysen visar bland annat följande:

• Det är vanligare att pappor med låg inkomst tar ut noll dagar med föräldrapenning än pappor som har högre inkomst. Detta mönster är förhållandevis oförändrat under perioden.
• Det vanligare att pappor med förgymnasial utbildning tar ut noll dagar än att pappor med eftergymnasial utbildning gör det. Skillnaden i uttag av noll dagar mellan dessa grupper har dessutom ökat under perioden.
• Det är vanligare att pappor som är egenföretagare tar ut noll dagar med föräldrapenning än att anställda pappor gör det. Skillnaderna i uttag av noll dagar har minskat mellan dessa grupper av pappor under perioden.
• Det är vanligare att pappor som inte är i arbete tar ut noll dagar än att anställda pappor gör det. Skillnaderna i uttag av noll dagar mellan dessa grupper av pappor är oförändrad under perioden.
• Det är vanligare att utrikes födda pappor tar ut noll dagar med föräldrapenning än att inrikes födda pappor gör det. Skillnaden i uttag av noll dagar mellan dessa grupper av pappor är oförändrad under perioden.