ISF Rapport 2019:6 Publicerad 2019-05-16

Effekter av höjd ersättning i föräldrapenning på grundnivå

Höjningen av föräldrapenningens grundnivå år 2002 minskade benägenheten att förvärvsarbeta istället för att vara fortsatt föräldraledig eller att skaffa ytterligare ett barn bland förstföderskor med låg eller ingen förvärvsinkomst. Bland studerande kvinnor tycks dessutom höjningen ha haft en viss effekt på benägenheten att skaffa ett första barn. Det visar en studie som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) gjort.

Resultaten i analysen pekar mot att höjningen av grundnivån år 2002 från 60 kronor/dag till 120 kronor/dag hade viss effekt på tiden till förvärvs­arbete bland förstföderskor, åtminstone under de första två åren efter barnets födelse. De med ersättning på grundnivå hade mindre sannolikhet att förvärvsarbeta de första två åren efter att de fått barn, i jämförelse med de som hade föräldrapenning på grundnivå före höjningen. Detta ligger i linje med resultaten i en tidigare ISF-rapport där uttaget av föräldra­penning­dagar på grundnivå ökade bland mammor i samband med höjningen år 2002.

Effekterna på benägenheten att skaffa ett första barn bland de som berördes av grundnivåhöjningen tycks ha varit marginella. Det finns en viss skillnad i födelsetalen före och efter höjningarna av grundnivån åren 2002 och 2013 bland studerande på högskola. Detta gäller de studenter som har inkomst under brytpunkten för att få föräldrapenning på grundnivå. Men skillnaden i faktisk sannolikhet att få ett första barn för denna grupp är mycket liten eftersom födelsetalen är mycket låga till att börja med.

Resultaten i denna rapport pekar mot att en relativt stor och plötslig förändring av ersättningen på grundnivå kan påverka tiden till inträde eller återgång till förvärvsarbete efter ett första barn. En möjlig delförklaring är förstås att den höjda grundnivån gör det mer möjligt rent hushålls­ekono­miskt att klara sig på föräldrapenningen under föräldraledigheten. En annan delförklaring är att en minskad skillnad mellan föräldrapenningens ersätt­nings­nivåer innebär ett starkare ekonomiskt incitament för hushåll med låga inkomster att låta den som har den lägre inkomsten ta en större del av föräldraledigheten.

Föräldrapenningen kompenserar inkomstbortfall när en förälder tar hand om sitt nyfödda barn. Föräldrar med inkomst över en viss bryt­punkt får då ersättning i proportion till sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI), upp till ett visst tak. Detta kallas för föräldrapenning på sjuk­penning­nivå. För föräldrar med inkomst under brytpunkten, eller ingen inkomst, garanterar försäkringen en viss grundläggande ersättning, så kallad föräldrapenning på grundnivå.

Bakgrunden till frågeställningarna i denna rapport är de relativt sett stora höjningarna av föräldrapenning på grundnivå under perioden 2002–2016. Från att ha legat på 60 kronor per dag under hela 1990-talet fram till och med år 2001 höjdes ersättningen i omgångar upp till 250 kronor per dag från och med januari 2016. En tidigare undersökning har visat att föräldrar som enbart hade rätt till föräldrapenning på grundnivå, särskilt mammor, använde fler dagar med föräldrapenning efter den första höjningen år 2002. I den här rapporten undersöker vi om de höjningar av ersättningen på grundnivå som gjordes åren 2002 och 2013 också påverkade kvinnors beteende när det gäller barnafödande och förvärvsarbete.

Höjd grundnivå i föräldrapenningen (LÄNK till rapportsida 2016.1)