Den fria rörligheten inom EU och rätten till sjukpenning
Det grundläggande syftet med det arbete som redovisas i rapporten har varit att kartlägga av hur de svenska reglerna om rätten till sjukpenning påverkas av det EU-rättsliga systemet för samordning av de sociala trygghetssystemen och hur detta återspeglas i Försäkringskassans interna och externa dokument.
EU-rätten, det vill säga reglerna om samordning av nationella socialförsäkringssystem som slås fast i förordning 883/04, har en tydlig inverkan på de svenska reglerna angående rätten till sjukpenning. Detta gäller särskilt tillhörighet till den svenska arbetsbaserade försäkringen och kravet på sjukpenninggrundande inkomst (SGI). I bedömningen av arbetsförmåga är EU-rättens inverkan begränsad. Samordningssystemets principer påverkar de svenska reglerna och följaktligen den försäkrades rätt till sjukpenning både vid flytt till Sverige och vid flytt från Sverige. Den rättsliga grunden för denna utveckling har förutom den nämnda förordningen varit bestämmelser om den fria rörligheten i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt.
Försäkringskassans interna styr- och stöddokument återger mycket av de rättsliga förändringarna. Samtidigt kan dokumenten utvecklas. Materialet är stundom splittrat på flera dokument, som inte är helt samstämda, och behöver i vissa fall uppdateras, framför allt vad gäller konsekvenserna av fördragets bestämmelser om den fria rörligheten. Arbete med detta pågår inom myndigheten.
Även beträffande informationen till allmänheten finns utrymme för förbättringar. Försäkringskassans webbplats innehåller till exempel ingen information om att arbete i annat EU-land kan vara sjukpenninggrundande eller vilka regler som gäller för beräkning av SGI. Det finns inte heller någon information om SGI-skydd vid vissa förvärvsavbott eller om att läkarintyg från andra EU-länder gäller i Sverige.
Summary report 2013:14 in English
Pdf, 42.5 kB, öppnas i nytt fönster.