Skenseparerade, särlevande eller sammanboende?

Bostadsbidragets och underhållsstödets konstruktion gör det inte möjligt att maximera fördelarna av skenseparation i båda förmånerna samtidigt, eftersom fördelarna går i motsatt riktning. För par med ingen eller mycket låg inkomst och många barn finns ingen ekonomisk fördel av att skenseparera inom bostadsbidraget, men däremot inom underhållsstödet. Vid något högre, men fortfarande låg, inkomst kan den ekonomiska fördelen bli större inom bostadsbidraget men mindre inom underhållsstödet.

Det är mycket osäkert i vilken omfattning föräldrar skenseparerar i syfte att få bostadsbidrag och underhållsstöd. Under 2024 avslutade Försäkringskassan drygt 3 400 kontrollutredningar inom bostadsbidrag och cirka 1 600 kontrollutredningar inom underhållsstöd. I färre än hälften av de utredningarna fanns det en misstanke om att någon egentligen är sammanboende. Men de flesta utredningarna ledde inte till återkrav och polisanmälan.

Försäkringskassan utreder inte specifikt om någon har skenseparerat, men utreder alltid om personen är särlevande eller sammanboende eftersom det påverkar rätten till bostadsbidrag och underhållsstöd. Både förmånshandläggare och kontrollutredare upplever att det i vissa situationer är svårt att bedöma om någon är sammanboende eller inte. Sedan december 2025 har Försäkringskassan fått utökade utredningsbefogenheter, bland annat att hämta in uppgifter om personer från kreditinstitut och andra myndigheter. Dessa kan få betydelse för Försäkringskassans möjlighet att utreda och bedöma särlevnad och sammanboende.