Konsekvenser av lagändringarna inom assistansersättningen

Det är fler som har beviljats assistansersättning efter lagändringarna, men inte så många som förväntat. Fler lämnar assistansersättningen än som tillkommer och antalet nytillkomna är för få för att reformen ska kunna leda till den ökning av mottagare som regeringen avsåg. Det vanligaste skälet till att personer lämnar assistansersättningen är att de avlider.

Två nya grundläggande behov har införts som handlar om att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning och om löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd. Kraven för att beviljas tid för dessa är höga, men granskningen visar att Försäkringskassan ibland beviljar tid för dem utan att kriterierna är uppfyllda.

Schablonavdraget för föräldraansvar som samtidigt infördes får konsekvenser som inte var avsedda. Schablonen tar hänsyn till barnets ålder och innehåller ett genomsnitt av alla de grundläggande behov som anges i LSS. Det innebär att avdraget kan bli orimligt stort för barn som har hjälpbehov som är undantagna från schablonavdrag eller inte har hjälpbehov med alla grundläggande behov.

Försäkringskassan har även begränsade möjligheter att ompröva en persons rätt till assistansersättning. Det kan innebära att ersättning betalas ut felaktigt under lång tid.

Relaterad publikation

Läs vår första granskning av reformen: Rapport 2024:1 Förändringar inom assistansersättningen