Hur fungerar närståendepenning?

En granskning av möjligheter och hinder för att ta del av stödet för vård av närstående

PUBLICERAD 2023-12-15

De flesta som ansöker om närståendepenning får den. Men ISF:s granskning visar att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Dessutom är förmånens användningsområde oklart.

Personer kan få närståendepenning när de behöver vara borta från arbetet för att vara nära en närstående som är svårt sjuk. ISF har undersökt hur närståendepenning fungerar utifrån dess syfte och hur Försäkringskassan arbetar med närståendepenning.

Granskningen visar att ansökningsprocessen är krånglig för alla inblandade – för den närstående, för den svårt sjuka, för läkaren och för Försäkringskassan. Det kan medföra att en närstående behöver hantera omständlig administration under en svår tid i livet eller att personer avstår från att ansöka om förmånen.

Dessutom finns det svårigheter med bedömningen i vissa situationer. Exempelvis vid psykiska sjukdomar kan det vara svårt att bedöma om det finns ett påtagligt hot mot livet, vilket är ett krav för att få närståendepenning.

Granskningen visar även att det finns hinder för att använda närståendepenning. Exempelvis när flera personer vill vara med en svårt sjuk vid samma tillfälle eller när närstående skickar in ansökan för sent. Dessutom kan det uppstå hinder för behovsanställda, arbetslösa, föräldralediga och egenföretagare när de vill använda förmånen.

ISF rekommenderar regeringen att göra en översyn av förmånen för att förtydliga i vilka situationer den ska kunna användas. ISF rekommenderar även Försäkringskassan att utveckla sitt arbete med närståendepenning, för att bland annat förenkla ansökningsprocessen.