Pensionsmyndighetens handläggning av garantipension
En granskning av åtgärder, utmaningar och resursbehov
2017 kom en EU-dom som innebar att Pensionsmyndigheten behövde förändra sitt sätt att handlägga garantipension för pensionärer som bor i Sverige och har pension från ett annat EU/EES-land. ISF har granskat vilka åtgärder som Pensionsmyndigheten har vidtagit, vilka resursbehov som uppstått och vilka utmaningar som kvarstår för handläggningen av garantipension.
Granskningen visar att efter EU-domen har Pensionsmyndighetens handläggning av garantipension blivit mer arbetskrävande och behovet av resurser har ökat. Bland annat har vissa handläggningsmoment tillkommit och andra blivit mer komplicerade. Handläggarna behöver också hämta in mer information från andra medlemsländer.
Pensionsmyndigheten har genomfört olika åtgärder som svarar upp mot de förändringar som EU-domen innebär, men kan förbättra stödet till handläggarna ytterligare. Det handlar om handläggarstödets utformning, organiseringen av det kollegiala stödet och om it-systemet som handläggarna använder.
Pensionsmyndigheten har förutom EU-domen behövt hantera två andra större förändringar på kort tid: införandet av inkomstpensionstillägget 2021 och regeringens förslag om ett garantitillägg 2022. De tre förändringarna har bidragit till att antalet pågående ärenden har ökat kraftigt.
Det är viktigt att regeringen följer utvecklingen på detta område och att Pensionsmyndigheten gör vad den kan för att minska antalet pågående ärenden och minimera de negativa konsekvenserna av att ärenden blir liggande.
Pressmeddelande
Arbetskrävande handläggning av garantipension efter EU-dom
Pdf, 126.7 kB, öppnas i nytt fönster.