Hur används närståendepenning?
En redovisning av det ekonomiska stödet för vård av närstående under perioden 2000–2019
Närståendepenning är en förmån för den som under en kortare period avstår från sitt arbete för att vårda eller vara ett stöd för en svårt sjuk närstående. Antalet som använt förmånen har ökat mellan 2000 och 2019.
Vår kartläggning visar att antalet vårdare som får närståendepenning har ökat under 2000–2019, från knappt 8 000 till nästan 15 000 vårdare. 70 procent av vårdarna är kvinnor. En majoritet av vårdarna vårdar en förälder och använder i genomsnitt 12 dagar.
Det förekommer skillnader mellan olika grupper av vårdare när det gäller vem de vårdar och hur många dagar som använts. Exempelvis är det vanligare att vårda en förälder bland de som har högre inkomst, har högre utbildning, är anställda eller är inrikes födda. Och det är vanligare att vårda en partner bland de som har lägre inkomst, har lägre utbildning, är företagare eller är utrikes födda. Vårdare med låg inkomst använder fler dagar än vårdare med hög inkomst när de väl använder förmånen. De med låg utbildning använder fler dagar än de med hög utbildning. Företagare använder fler dagar än anställda och utrikes födda använder fler dagar än inrikes födda.
Det här är mönster i användandet som kartläggningen inte kan förklara. Kartläggningen svarar inte heller på om det finns hinder för vissa grupper att använda närståendepenning. ISF kommer därför att återkomma till dessa frågor i en kommande rapport.
Pressmeddelande
Allt fler använder närståendepenning
Pdf, 129.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Kort om närståendepenning
- Närståendepenning är ett ekonomiskt stöd som en person kan få från Försäkringskassan för att vårda eller närvara som ett stöd för en svårt sjuk närstående.
- Ett villkor är att den som vårdar arbetar i Sverige och avstår från sitt arbete.
- Andra villkor är att den sjuka är försäkrad i Sverige. Och att hen är svårt sjuk – det vill säga att den sjuka personens hälsotillstånd är så nedsatt att det finns ett påtagligt hot mot personens liv. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att den sjuka är döende.
- Den som vårdar och den som är sjuk ska ha en nära relation till varandra. Det kan till exempel vara en anhörig, så som partner, förälder, barn eller syskon, men det kan även vara en god vän eller en granne.
- Det maximala antalet dagar som kan användas för en svårt sjuk närstående är 100 dagar. Före 2010 var det maximala antalet dagar 60 dagar.