Försäkringskassans utredningsskyldighet

En granskning av Försäkringskassans tillämpning av utredningsskyldigheten i ärenden om sjukpenning och aktivitetsersättning där ansökan har avslagits

PUBLICERAD 2021-03-30

ISF har på uppdrag av regeringen granskat hur Försäkringskassan tillämpar utredningsskyldigheten vid handläggning av sjukpenning och aktivitetsersättning där myndigheten har avslagit ansökan.

ISF:s granskning visar att det finns tydliga utredningsbrister i 11 procent av de granskade avslagsärenden. I dessa ärenden bedömer vi att Försäkringskassan inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet. Tydliga brister i utredningen gäller åtgärder som Försäkringskassan borde ha genomfört, eller borde ha genomfört på annat sätt, och som sannolikt skulle ha kunnat påverka myndighetens beslut.

I resterande 89 procent bedömer vi att myndigheten har uppfyllt sin utredningsskyldighet. Men i flera av dem finns det brister i kvalitet eller i enskilda moment i utredningen.

Några av våra slutsatser är:

Stödet till försäkringsutredare behöver utvecklas. Försäkringskassan beskriver utredningsskyldigheten i flera av myndighetens interna styrande och stödjande dokument på ett övergripande sätt, men mycket lämnas till den enskilda försäkringsutredaren att ta ställning till. Det kan vara svårt för försäkringsutredaren att avgöra var gränsen går för att fortsätta utreda viss information i ett ärende.
Försäkringskassan bör i större utsträckning komplettera uppgifter om personens aktivitetsbegränsning med andra aktörer än hälso- och sjukvården, till exempel arbetsgivare eller kommuner.
Det finns brister i Försäkringskassans kommuniceringsbrev där personen informeras om Försäkringskassans övervägande till beslut. I flera ärenden motiverar inte myndigheten tydligt varför de överväger att fatta beslut om avslag eller hur de värderar de underlag som finns i ärendet.

Så här gjorde vi aktgranskningen

Urvalsgrupper i aktgranskningen, i korthet

Vi har valt ut ärenden med ansökan om hel eller partiell förmån, där Försäkringskassan har fattat beslut om helt avslag på ansökan under perioden den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2019. Ärenden där ansökan avslagits på grund av avsaknad av sjukpenninggrundande inkomst eller att personen inte var försäkrad i Sverige innefattas inte. Vi har granskat totalt 455 ärenden.

Urvalsgrupp 1, initial sjukpenning: Personen har inte haft sjukpenning under en tid om 90 dagar före den aktuella sjukperiodens början. Endast anställda, arbetslösa eller egenföretagare vid tidpunkten för prövningen. 151 granskade ärenden.

Urvalsgrupp 2, sjukpenning 180 dagar: Personen inledde sjukperioden på dag 1 i rehabiliteringskedjan och har haft sjukpenning för samma sjukperiod 180 dagar i följd. Prövning inför dag 181 i rehabiliteringskedjan har gjorts. Arbetslösa personer ingår inte. 151 granskade ärenden.

Urvalsgrupp 3, aktivitetsersättning: Personen har inte haft aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga tidigare, men kan ha haft aktivitetsersättning för förlängd skolgång. 153 granskade ärenden.