ISF har studerat effekten av de förenklade läkarintyg som infördes på prov av Försäkringskassan under år 2013. Granskningen är egeninitierad.
Försäkringskassans införande av förenklade läkarintyg för korta och enkla sjukfall under 2015 och 2016 ledde till ett ökat inflöde till sjukförsäkringen. Det skedde dessutom en förskjutning mot en högre andel läkarintyg som baseras på en psykiatrisk diagnos vid ansökan om sjukpenning. Det visar en studie som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) gjort. Utvärderingens resultat visar också hur centralt samspelet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är för sjukskrivningsprocessen.
Resultaten i studien visar att införandet av förenklat läkarintyg ledde till fler nya sjukfall, samtidigt som andelen avslag på ansökan om sjukpenning minskade. Det skedde dessutom en omfördelning mot en större andel läkarintyg som baseras på en psykiatrisk diagnos.
– Ökningen av psykiatriska diagnoser vid ansökan om sjukpenning skulle kunna bero på att läkarna inte behövde ange patientens funktionsförmåga eller aktivitetsbegränsning i ett förenklat läkarintyg. Det är ofta svårare att bedöma arbetsförmåga för personer med en psykiatrisk diagnos och det är ofta brist på kliniska undersökningsfynd, säger Mona Backhans, projektledare för studien.
Utvärderingens resultat visar hur centralt samspelet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är för sjukskrivningsprocessen. Det förenklade läkarintyget medförde att den administrativa bördan för sjukvården lättades. Men samtidigt kan det ha lett till en minskad kommunikation mellan aktörerna och ett sämre beslutsunderlag för Försäkringskassan vid bedömningen av rätten till sjukpenning.
Om man utgår ifrån regeringens övergripande mål för sjukförsäkringen – att sjukfrånvaron ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå – är dessa effekter inte önskvärda. Resultaten är inte förvånande givet de brister som tidigare uppföljningar belyst. De förenklade intygen innehöll så lite information att det var svårt för handläggare att bedöma om den försäkrade hade rätt till sjukpenning, och enligt ISF:s tidigare granskning uppfattade sig Försäkringskassans handläggare styrda att inte begära kompletterande uppgifter från läkarna.
Förenklat läkarintyg infördes 2015 av Försäkringskassan som ett led i arbetet med att skapa en enklare sjukförsäkringsprocess. Syftet var att differentiera och effektivisera sjukförsäkringsprocessen utifrån kundflöden, där personer med korta och enkla sjukfall som inte har behov av insatser eller stöd skulle hanteras på ett enklare och snabbare sätt. I det förenklade intyget behövde inte läkaren skriva in information om den försäkrades funktionsnedsättning (nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga), och inte heller om patienten har några aktivitetsbegränsningar (konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter).
Försäkringskassan avbröt införandet redan i april 2016. Försäkringskassans egna uppföljningar visade tidigt att läkarna inte använde förenklat läkarintyg enligt de uppställda villkoren. Det var svårt för läkarna att prognosticera när patienterna kunde återgå i arbete, och en rättslig kvalitetsuppföljning slog fast att de förenklade intygen ofta gav otillräcklig information för att bedöma arbetsförmågan.
ISF har i en tidigare granskning (ISF Rapport 2016:14) av Försäkringskassans införande av förenklat läkarintyg visat på en rad brister som tillsammans riskerade att leda till oönskade effekter i form av sämre kontroll och fler sjukfall. Bristerna hade ett starkt samband med det tydliga kundfokus i styrningen som myndigheten hade under den perioden.