ISF Rapport 2019:3 Publicerad 2019-03-01

Vård utomlands

ISF har kartlagt och analyserat Försäkringskassans hantering av kostnader för vårdförmåner inom EU/EES och Schweiz. Granskningen är ett regeringsuppdrag.

ISF har på regeringens upp­drag granskat Försäkringskassans hantering av kostnader för vård­förmåner inom EU/EES och Schweiz. ISF har särskilt granskat han­teringen av vårdförmånerna sjukvård och tandvård. Försäk­rings­kassan hanterar en komplex verksamhet med ett föränderligt rätts­läge. Rättsläget har påverkat kostnadsutveck­lingen för planerad vård utomlands men också Försäkringskassans och landstingens administration. I många delar är myn­dig­hetens hantering av vård­förmåner bra. Men i granskningen framkommer även ett antal risker som kan påverka förutsättningarna att fatta korrekta beslut och säkerställa att de olika aktörerna får den ersättning som de har rätt till. Dessutom har Försäkringskassan inte kunnat visa hela bilden över kostnaderna på området.

Bland annat visar granskningen att Försäkringskassan har god kännedom om exempelvis kostnaderna för svenskar som får planerad vård i andra EU/EES-länder. Men de har inte kunnat leverera statistik över den totala kostnadsutveck­lingen för vård­förmåner i EU.

– Detta påverkar möjligheten att få översikt över och analysera statens och landstingens kostnader inom området. Vi rekommenderar därför att Försäkringskassan arbetar för att utveckla uppföljningen när det gäller kostnader för vård utomlands, säger Lisa Carlsson, projektledare för granskningen.

Området har präglats av förändringar på grund av rättsliga prövningar som har fått stora konsekvenser för frågan om vilken vård som ska ersättas och på vilken nivå ersättningen ska ligga. Det här påverkar Försäkringskassan och landstingens hantering. Det påverkar vidare den enskilda personen och vilken ersättning hen kan förväntas få om vården ges i ett annat land.

Kostnadsutvecklingen för planerad vård utomlands behöver inte nöd­vändigt­vis vara negativ. Men när det uppstår oförutsedda och höga kostnader för landsting och stat på grund av ett osäkert rättsläge blir det en belast­ning som är svår att hantera.

– Det inträffade när Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgjorde ett mål år 2016 som fick konsekvensen att ersättningsnivån för vård inom EU/EES fastställdes utan att hänsyn kunde tas till vad priset för motsvarande vård är i Sverige. Majoriteten av den planerade vården utomlands är behandling av överdriven svettning, så kallad hyperhidros, som utförs i Danmark, säger Lisa Carlsson.

Det är Försäkringskassans uppgift att utforma rutiner och processer som minimerar risken för att felaktigheter uppstår. En viktig anledning till de risker i handläggningen som vi ser i granskningen är att området är komplext och involverar flera olika aktörer: Försäkringskassan, landsting, andra medlemsstater och enskilda vårdtagare. I granskningen har vi sett exempel på att kommunikationen och samarbetet inte alltid fungerar optimalt mellan Försäk­ringskassan och landstingen, exempelvis när det gäller underlag och bedömningar.

– Det kan i värsta fall leda till att Försäkringskassan fattar felaktiga beslut, vilket påverkar individen, men också landstinget och andra EU/EES-länder. Det ger inte heller förutsättningar för en effektiv hantering, säger Lisa Carlsson. Vi rekommenderar därför Försäkrings­kassan att i samråd med landstingen se över hur samarbetet kan förbättras vad gäller ärenden om internationell vård.