Regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar

Den här rapporten redogör för bakgrunden till regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar år 2020 och regeringens uppdrag till Försäkringskassan om att bidra till att förverkliga målet. Rapporten redogör också för det utvecklingsarbete som Försäkringskassan gör eller planerar att göra enligt myndighetens återrapportering till regeringen. Underlag till rapporten är dokument från regeringen och Försäkringskassan. Rapporten innehåller ingen analys, utan avslutas med en kort kommentar.

Rapporten är ett komplement till ISF Rapport 2018:16 Förändrad styrning av och i Försäkringskassan – En analys av hur regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar påverkar handläggningen av sjukpenning. Den rapporten redogör för hur arbetsvillkoren har förändrats i hand­läggningen utifrån regeringens styrförändringar.

Sammanfattning

Bakgrunden till regeringens mål om 9,0 dagar kan spåras till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som i sitt betänkande år 2015 lyfter fram behovet av att stärka försäkringstillämpningen för att åstadkomma en stabil sjukfrånvaro. Bland annat föreslog utred­ningen att handläggarnas kompetens inom utredningsmetodik behövde stärkas och att Försäkringskassan löpande ska följa upp åtgärder som vidtas för att den försäkrade ska kunna återgå i arbete.

Försäkringskassan stödde dessa förslag i sitt remissvar. Myndigheten ansåg att de genom utvecklingsinsatser skulle kunna öka fokus på att utreda och bedöma arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans tidsgränser. Men Försäkringskassan var också tydlig med att arbets­givare och hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar när det gäller återgång i arbete om myndigheten ska kunna bidra till att sänka sjukpenningtalet. Sjukpenningtalet är antalet dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som har betalats ut under en 12-månaders period. Den summan delas med antalet försäkrade i Sverige som är i åldrarna 16–64 år.

Regeringen formulerade hösten 2015 ett åtgärdsprogram med sju områden som behöver utvecklas för att kunna nå målet om att sjuk­penningtalet ska uppgå till högst 9,0 dagar vid utgången av år 2020. Det handlar bland annat om bättre möjligheter att tillvarata män­ni­skors arbetsförmåga, att fokusera på rehabilitering, anpassning och omställning samt att generellt öka kunskapen om sjukskriv­nings­praxis och sjukskrivningsprocessen i samhället. Regeringen fram­håller också att Försäkringskassan är en av de viktigaste aktörerna i sjukskrivningsprocessen för att tillvarata människors arbetsförmåga.

Försäkringskassan fick därför ett särskilt regeringsuppdrag om stärkt sjukförsäkringshandläggning och en väl fungerande sjuk­skriv­nings­process. Uppdraget handlar främst om att göra de lagstadgade pröv­ningarna av försäkrades arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjans tidsgränser i tid och med hög kvalitet, att oftare använda försäk­ringsmedicinska utredningar, att göra prövningar mot normalt före­kommande arbeten när detta krävs samt att ge stöd vid försäkrades övergång till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan fick i uppdrag att årligen återrapportera vad myndigheten gör för att åstadkomma detta fram till år 2020.

Regleringsbreven för Försäkringskassan från år 2016 och framåt innehåller en skrivning om att myndigheten ska verka för att sjuk­penningtalet i december 2020 inte ska överstiga 9,0 dagar. Ett justerat regleringsbrev till Försäkringskassan från april 2018 förtydligar att målet är ett samhällsmål som ska genomföras genom aktiva insatser tillsammans med externa aktörer i sjukskrivningsprocessen.

Försäkringskassan införlivade målen i sina internt styrande dokument från år 2016, till exempel i strategier och verksamhetsplaner. Rege­ringens mål återfinns även som årliga delmål och slutmål i dessa doku­ment. Försäkringskassan återrapporterar årligen om genomförda utvecklingsinsatser för att bidra till att stärka sjukförsäk­rings­hand­lägg­ningen så att myndigheten kan bidra till en väl fungerande sjukskrivningsprocess.

Diskussion

Resultaten i denna rapport visar att de problem som Försäk­rings­kassan identifierar i sjukskrivningsprocessen och återrapporterar till regeringen tenderar att generera nya regeringsuppdrag och styrsignaler från regeringen. Det är naturligt att det finns en koppling mellan problem som identifieras i myndigheten och regeringens styr­ning. Men det finns samtidigt risker med en styrning som är inriktad mot åtgärder och aktiviteter. I rapporten Förändrad styrning av och i Försäkringskassan – En analys av hur regeringens mål om ett sjuk­penningtal på 9,0 dagar påverkar handläggningen av sjukpenning (ISF Rapport 2018:16 Öppnas i nytt fönster.), som vi publicerar samtidigt som denna rapport, visar vi att det uppstår oönskade konsekvenser när regeringen styr utifrån fokus på aktiviteter snarare än utifrån en helhetssyn på uppdraget.