ISF Rapport 2018:14 Publicerad 2018-08-31

Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har analyserat utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar under 2000-talet. Analysen är egeninitierad.

Statligt anställdas kollektivavtalade ersättningar har i regel högst ersättningsnivåer och längst ersättningsperioder. Arbetare i privat sektor har som regel lägst ersättningar, men ersättningsnivåerna har förbättrats för denna grupp över tid. Det visar en genomgång av kollektivavtalade ersättningar som kompletterar den allmänna socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har gjort.

– I rapporten redovisar vi utvecklingen av de kollektivavtalade ersätt­ning­arna sedan 2000-talets början. Fokus ligger på ersättningsnivåer och längden på utbetalningsperioden för de ersättningar som kompletterar föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjukersättning, livränta och ålderspension. Det är framförallt föräldrapenningtilläggen och tjänstepensionerna som har förändrats under den här perioden, säger projektledaren Gabriella Sjögren Lindquist.

Rapporten visar att föräldrapenningtilläggen är mest generösa i offentlig sektor. Men föräldrapenningtilläggen har förbättrats för anställda i privat sektor över tid. I början av 2000-talet var det flera av avtalen som täckte arbetare i privat sektor som enbart gav tillägg till kvinnor, så kallad havande­skapslön. Ersättningsperioderna var i regel korta, och låg mellan 1 och 3 månader för både arbetare och tjänstemän. För arbetarna gav de flesta avtalen 10 procents tillägg både under och över taket i föräldra­försäkringen. Tjänstemännen däremot fick 90 procent ersättning över taket. Över tid så har ersättningsperioderna förlängts. Majoriteten av avtalen för tjänstemännen ger nu 6 månader med föräldrapenningtillägg. För arbetarna har en försäkring om föräldrapenningtillägg, FPT, införts. Arbetarna kan genom den också få ersättning i 6 månader och 90 procents ersättning över taket, precis som tjänstemännen.

Även tjänstepensionsavtalen har förändrats kraftigt under 2000-talet. Avtalspensionerna har gått från att i huvudsak vara förmånsbestämda till att hela, eller stora delar, är avgiftsbestämda. En förmånsbestämd pension beräknas som en procentsats av slutlönen. Storleken på en avgiftsbestämd pension beror på hur stora avgifter som har betalats in under hela arbets­livet. De som är unga i dag har helt avgiftsbestämda tjänstepensioner.

De kollektivavtalade ersättningar som kompletterar arbetslöshets­ersättning, sjukpenning, sjukersättning och livränta har framförallt förändrats som svar på ändringar av den allmänna socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Undantaget är ersättningen för de kommunal- och landstingsanställda som blir arbetslösa vars kom­pletterande ersättning försämrats kraftigt över tid.

– Den totala ersättningen man får från socialförsäkringen, arbetslöshets­försäkringen och kollektivavtalen är svåröverskådlig för de flesta. Det är inte bara allmänheten som har bristfällig kunskap. Även politiker, utredare och forskare har betydande kunskapsbrister om de kollektiv­avtalade ersättningarna och om hur de har förändrats över tid. Vår förhoppning är att den här rapporten ska kunna användas som ett uppslagsverk för att förbättra kunskapen på området, säger Gabriella Sjögren Lindquist.