ISF Rapport 2017:6 Publicerad 2017-04-27

Försäkringskassans produktivitet och effektivitet 2016

Denna rapport är en del av Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) kontinuerliga bevakning av hur den administrativa effektiviteten i socialförsäkringsadministrationen utvecklas. Syftet med rapporten är att analysera utvecklingen på Försäkringskassan de senaste åren med fokus på 2016.

ISF:s huvudsakliga slutsatser beskrivs i korthet nedan. I rapporten ges en djupare redovisning och analys av respektive slutsats.

De senaste två åren har det skett stora förändringar i styrningen av Försäkringskassan. ISF vill därför lämna en reservation för att utvecklingen på Försäkringskassan är mer svårbedömd än vanligt på grund av de stora förändringarna i styrningen. De förändringar som beskrivs i rapporten är pågående och det är svårt att få en tydlig bild av det aktuella läget och vilka konsekvenserna blir för den administrativa effektiviteten.

För Försäkringskassan som helhet minskade produktiviteten något under 2016. Detta är en följd av de resursförstärkningar som gjorts i sjukpenninghandläggningen. Men utifrån en lite längre tidshorisont är produktiviteten under 2016 relativt hög. Bortsett från 2015 så har produktiviteten inte varit högre sedan 2009.

Kvalitet är ett komplext begrepp som består av flera olika aspekter. Det handlar till exempel om rättslig kvalitet, tillgänglighet, hand­läggningstider, och hur de försäkrade blir bemötta. Att väga samman detta till en samlad bedömning av kvalitetsutvecklingen är oftast svårt. Detta gäller även 2016 eftersom resultaten utvecklats åt olika håll för olika kvalitetsaspekter och där den rättsliga kvaliteten är extra svårbedömd.

För den rättsliga kvaliteten har den förändrade styrningen inneburit stora förändringar inom framförallt sjukförsäkringsområdet. Ett exem­pel är att andelen avslag på begäran om sjukpenning fördubblats från 2014 till 2016, och även andra mått pekar mot en mer strikt tillämpning. Detta har inneburit att ökningen av sjukpenningtalet bromsats upp och att möjligheterna har ökat att nå regeringens mål att sjukpenningtalet ska vara högst 9,0 vid utgången av 2020.

Försäkringskassan förklarar utvecklingen med det förstärkta utred­nings- och bedömningsarbetet i samband med att den försäkrade ansöker om sjukpenning och vid tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan ser detta som ett tecken på att kvaliteten i hand­lägg­ningen förbättrats. ISF bedömer att det är möjligt att så är fallet.

Det finns anledning att noggrant analysera hur den rättsliga kvaliteten påverkas vid de snabba förändringar av bedömningsnivån som nu skett. Vid sidan av att förutsägbarheten minskar för de försäkrade finns risken att inte alla enheter och alla handläggare anpassar handläggningen lika snabbt till förändringarna, vilket kan leda till en ökad spridning i besluten. Försäkringskassan tar själv upp variationer i rättstillämpningen som ett utvecklingsområde för sjukförsäkrings­handläggningen.

Antalet långa sjukfall över två år ökar snabbt. En viktig förklaring är att den bortre tidsgränsen för hur lång en sjukskrivning kan vara togs bort den 1 februari 2016. I åtgärdsprogrammet för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro skrev regeringen att i Försäkringskassans bedömningar ”ingår även att ta vara på människors arbetsförmåga och förmåga till omställning för att undvika långvariga sjukskrivningar. Detta är sär­skilt viktigt när den bortre tidsgränsen avskaffas”. På denna punkt verkar åtgärdsprogrammet ännu inte ha fått den önskade effekten. Försäkringskassan är medveten om bristerna inom detta område och har angett utvecklingen av långa sjukfall som ett utvecklingsområde för sjukförsäkringen.

Handläggningstiderna har blivit längre för flera av Försäkrings­kas­sans mer utredningskrävande förmåner, som sjukersättning, assi­stans­ersättning och arbetsskadelivränta. Försäkringskassan för­klarar att satsningar på att höja den rättsliga kvaliteten är en orsak till att ären­dena tar längre tid att handlägga.

Även för Försäkringskassans omprövningar har handläggningstiderna ökat eftersom myndigheten inte klarat att hålla jämna steg med den ökade inströmningen av ärenden. Den ökade inströmningen är en följd av att fler försäkrade har fått negativa beslut inom framförallt sjukförsäkringen.

De försäkrades uppfattning om Försäkringskassan har fortsatt att utvecklas positivt. I Försäkringskassans kundundersökning har resultatet förbättrats stadigt sedan 2010, men ökningstakten tycks ha avstannat.