ISF Rapport 2017:11 Publicerad 2017-10-17

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat hur föräldrar som separerar använder sina föräldrapenningdagar jämfört med föräldrar som inte separerar.

Frågan om hur separerade föräldrar använder föräldrapenning är viktig ur flera aspekter. Eftersom föräldrapenning kan användas under barnets hela förskoleålder och separationer är relativt vanliga i Sverige, är det en fråga som berör en avsevärd andel av alla barn. Det finns även politiska mål i Sverige om att båda föräldrarna ska ta ansvar för barnets ekono­miska försörjning och vård oberoende om föräldrarna bor med barnet.

Denna rapport undersöker hur föräldrar som fick sitt första barn under 2002– 2003, och som separerade under barnets första 8 år, använde och delade på föräldrapenningdagar i jämförelse med föräldrar som inte separerade. Närmare 50 000 föräldrapar undersöktes, varav 18 procent separerade under undersökningsperioden.

Separerade föräldrapar använde färre föräldrapenningdagar

Föräldrar som separerade innan barnet fyllt 8 år använde i genomsnitt färre föräldrapenningdagar än de som inte separerade. Detta gäller för det totala uttaget för mammor och pappor var för sig och för föräldrarnas sammanlagda uttag av föräldrapenningdagar när hänsyn tagits till skillnader i bakgrundsvariabler mellan separerade och ej separerade.

Skill­na­den var större bland pappor än bland mammor och minst antal dagar tog föräldrar ut som separerade under de första 2 åren. Skillnaden i uttag mellan separerade och de som inte separerade berodde också på föräldrarnas inkomst . Exempelvis tog pappor med hög inkomst som separerade tidigt ut något fler dagar än de pappor i samma inkomstkategori som inte separerade. I övriga inkomstgrupper tog de som separerade istället ut klart färre dagar.

Pappor som separerade överlät färre dagar till mamman

Separerade pappor överlät något färre föräldrapenningdagar till mam­man åren efter separationen än pappor som inte separerade, medan de överlät ungefär lika många dagar åren före separation. Undantaget är de som separerade tidigt (senast under barnets andra levnadsår). Dessa pappor överlät i snitt fler dagar året före separationen än pappor som inte separerade. Detta skulle kunna förklaras av att mamman tog ut fler föräldrapenningdagar under det första året; hon behövde alltså fler dagar det året eftersom hon hade mindre möjlighet att sprida på dagarna.

Föräldrar använde föräldrapenningen ungefär lika jämställt efter en separation

Uttaget av föräldrapenning var ungefär lika jämställt bland föräldrar som separerade som bland de som inte separerade. Undantaget är pappor som separerade tidigt. De tog en mindre andel av föräldrapenningdagarna än bland de som inte separerade. Det var relativt stora skillnader i pappans andel av dagarna beroende på inkomsten. Pappor med låg till medelhög inkomst som separerade tog en lägre andel än pappor i samma inkomstgrupp som inte separerade. Pappor med hög inkomst som separerade tog istället en något högre andel av alla föräldrapenningdagar än de som inte separerade.

Att både mammor och pappor tar färre föräldrapenningdagar efter en separation leder troligen till att barn till separerade föräldrar får mindre tid med sina föräldrar. Denna konsekvens kan vara större än vad som syns i rapportens resultat, eftersom separerade föräldrar tenderar att ha mindre möjlighet att vara hemma utan att få ersättning, det som brukar kallas att ”sprida på dagarna” för att få längre föräldra­­­ledighet.

Att separerade mammor och pappor använde färre dagar skulle delvis kunna bero på okunskap om hur föräldrapenningen kan användas efter en separation, vilket också kan vara en anledning till att pappor överlät färre dagar efter en separation. Om det finns brist i kunskap skulle information om föräldrarnas rättigheter och skyldigheter i för­hållande till barnet efter en separation behöva tydliggöras, och aktivt förmedlas till föräldrar som separerar.

Om man vill öka sannolikheten att barn till separerade föräldrar får del av samtliga föräldrapenningdagar är ett förslag att införa ålders­gränser för när de individuella dagarna senast ska vara använda. Detta skulle dock begränsa föräldrars flexibilitet i föräldrapenninguttag och även kunna ge andra mindre önskade effekter, till exempel ett mindre jämställt uttag.

Resultaten i rapporten pekar på att ekonomiska restriktioner är en viktig bakomliggande faktor till att de föräldrar som separerade tog ut färre föräldrapenningdagar, och också på att en separation fick olika konsekvenser bland olika inkomstgrupper. För de separerade föräld­rar som inte har råd att vara föräldralediga lika mycket kan det vara extra viktigt att känna till de generösa möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt. Det är emellertid inte sannolikt att infor­mation eller åldersgränser för uttag leder till att skillnader som beror på olika ekonomiska förutsättningar försvinner helt.

ISF rekommenderar att orsakerna till de beskrivna skillnaderna i uttag av föräldrapenningdagar mellan olika grupper utreds vidare. Utifrån detta skulle mer konkreta förslag kunna utarbetas. Både förslagen om att aktivt förmedla information och om åldersgränser skulle medföra administrativa kostnader, både på lång och kort sikt.

Summary report Usage of parental benefit – before and after separation between parents 2017:11 In English Pdf, 127.5 kB, öppnas i nytt fönster.