ISF Rapport 2016:10 Publicerad 2016-10-13

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den inkomst som läggs till grund för ersättningar vid inkomstbortfall, såsom sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning på sjukpenningnivå. Den som inte förvärvsarbetar eller inte uppfyller kraven för skydd av SGI blir nollplacerad (får SGI noll). I granskningen undersöks vilka som blivit nollplacerade och varför de blivit nollplacerade. Granskningen omfattar också kvaliteten i Försäkringskassans handläggning och beslut om SGI noll.

Ett beslut om att fastställa SGI till noll kronor kan få stora konsekvenser för en persons ekonomi. Det är också av stor betydelse för socialförsäkringsutgifterna och socialförsäkringens legitimitet att rätt ersättning betalas ut till den som har rätt till det. Det är därför angeläget att SGI handläggs rättssäkert, likformigt och effektivt. Under år 2015 fattades 1,2 miljoner beslut om SGI varav 80 000 beslut om nollplacering. Försäkringsutgifterna för de förmåner som ingår i granskningen var år 2015 cirka 67,8 miljarder kronor.

I granskningen har särskilt studerats SGI-nollärenden vid ansökan om sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning.

Granskningens huvudsakliga slutsatser är:

  • Försäkringskassans handläggning och beslut om SGI noll är generellt av god kvalitet men det finns utrymme för förbättring i vissa moment i handläggning och beslut.
  • Försäkringskassans kommunicerings- och beslutsbrev om SGI noll behöver blir mer enhetliga, individualiserade och tydliga.
  • SGI bör prioriteras högre i Försäkringskassans verksamhet eftersom SGI är grunden för många utbetalningar och har stora konsekvenser för den enskildes och samhällets ekonomi.
  • Kompetensutvecklingen för SGI-handläggare är otillräcklig och behöver förbättras.
  • Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste förbättra utbytet av de uppgifter som används i SGI-handläggningen.
  • Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regelverk skiljer sig åt vilket leder till otydlighet, vilket i sin tur påverkar förutsägbarheten och rättssäkerheten för enskilda.
  • SGI-skyddsreglerna bör ses över för att öka enhetligheten och förutsägbarheten för enskilda.

ISF har utifrån resultaten i granskningen ett antal mer konkreta rekommendationer, se avsnitt 7.6 i rapporten.

De som ansöker om föräldrapenning är den vanligaste gruppen bland nollplacerade, medan de som ansöker om tillfällig föräldrapenning är den minst vanliga. Män nollplaceras i större utsträckning än kvinnor bland dem som ansöker om sjukpenning men inom tillfällig föräldrapenning är det ingen skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnor nollplaceras betydligt oftare än män bland de som ansöker om föräldrapenning. De personer som i högst utsträckning nollplaceras är de som har svag förankring på arbetsmarknaden. Bland dessa finns förhållandevis många som är yngre eller som är födda utomlands.

I granskningen av akter framkom att den vanligaste orsaken till nollplacering är att de sökande inte skickar in de handlingar som Försäkringskassan begär eller gör anspråk på inkomst som kan ligga till grund för SGI. En annan vanlig orsak är att många av de som nollplaceras är arbetslösa och under en period inte har varit inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Dessa personer saknar SGI-skydd, vilket kan leda till ett beslut om SGI noll. Det framgår också att män i större utsträckning än kvinnor är helt arbetslösa bland dem som nollplaceras. Vid framför allt tillfällig föräldrapenning får de försäkrade ofta en ny SGI över noll kronor fastställd relativt kort tid efter beslutet om nollplacering, närmare bestämt har sex av tio fått en ny SGI. Det visar på att de som söker tillfällig föräldrapenning oftare har en anställning än de övriga granskade förmånerna. Ett nollbeslut kan därför leda till mindre allvarliga konsekvenser för den gruppen.

Kvaliteten i handläggningen är varierande men de brister som visar sig i granskningen verkar inte ha påverkat utgången i besluten utom i en mindre andel av besluten. Försäkringskassans handläggare kontaktar de försäkrade och arbetsgivarna i hög utsträckning för att samla in relevanta uppgifter till utredningen. När handläggarna använder sig av telefonkontakt blir utredningarna mer kompletta. Men det finns brister i Försäkringskassans kommunicerings- och beslutsbrev när det gäller hur väl besluten motiveras samt vilka laghänvisningar som anges. De ärenden som avser föräldrapenning har lägst kvalitet i kommunicerings- och beslutsbreven. När det gäller föräldrapenning är det också minst vanligt att kommuniceringsbrev och manuella beslutsbrev skickas ut. Det kan delvis förklaras av att fler av de som ansöker om föräldrapenning gör det på grundnivå och därmed inte gör anspråk på att erhålla en SGI. Men manuella beslutsbrev ska enligt Försäkringskassans riktlinjer skickas ut även i dessa fall.

En viktig aspekt för de försäkrade är korta handläggningstider. Både när det gäller sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan som mål att betala ut ersättning inom 30 dagar från det att ärendet är komplett. Men SGI-handläggningen har inga egna mål för handläggningstid och handläggningstiderna i SGI-ärendena varierar mellan de olika granskade förmånerna. Mediantiden för handläggning av SGI-ärendet är kortast för sjukpenning (24 dagar), för föräldrapenning något längre (34 dagar) och för tillfällig föräldrapenning mer än dubbelt så lång som för sjukpenning (68 dagar).

Bristande förutsättningar för handläggarna att fatta beslut om SGI med god kvalitet kan leda till att SGI fastställs med såväl för högt som för lågt belopp. Detta kan även leda till såväl felaktigt fattat beslut om SGI noll som beslut fattat om SGI över noll kronor, trots att grund saknas för SGI. Det är således viktigt att belysa dessa övergripande aspekter trots den övergripande slutsatsen om god kvalitet i SGI-nollbesluten.

Dagens regelverk för SGI innebär att den SGI som personen får baseras på en bedömning av framtida inkomster. Den bedömda framtida inkomsten baseras i sin tur på tidigare inkomster för den med oregelbunden inkomst. Regelverket medför att det kan vara svårt att fastställa den förväntade framtida inkomsten för sökande med tidsbegränsade anställningar eller oregelbundna inkomster. Förutsägbarheten för dessa personers försäkringsskydd är därmed liten. Regelverket är också komplext och svårt att förstå. De som vet hur SGI skyddas vid förvärvsavbrott kan behålla sin SGI under lång tid. Däremot kan den som saknar kunskap eller förmåga och gör fel riskera att få SGI noll efter en enda dag utan SGI-skydd.

Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samarbete påverkar också förutsägbarheten i SGI-handläggningen. Granskningen visar att Arbetsförmedlingens interna kodning för om en person är aktivt arbetssökande är bristfällig och har alltför stor betydelse hos Försäkringskassan i relation till dess tillförlitlighet. Kodningen har betydelse när SGI-skyddad tid utreds. Risken för att en person nollplaceras på vaga grunder ökar när Arbetsförmedlingens kodning tillmäts stor betydelse. Granskningen visar också att bristerna i de båda myndigheternas elektroniska och manuella informationsutbyte försämrar förutsättningarna för en effektiv och rättssäker handläggning.

Granskningen visar att de intervjuade på Försäkringskassan upplever att det finns brister i kompetensutvecklingen för de som handlägger SGI, vilket kan öka risken för att besluten inte blir korrekta. Dessutom framgår det i nästan alla intervjuer på Försäkringskassan att SGI inte upplevs prioriterad av Försäkringskassan centralt. En individ kan drabbas hårt vid ett beslut om SGI noll och det är därför viktigt att ett sådant beslut inte fattas på felaktiga grunder. Brister i handläggningen av SGI påverkar träffsäkerheten i socialförsäkringen och de kan även påverka försäkringsutgifterna. SGI är en grundpelare i försäkringen och det är mycket viktigt för rättssäkerheten och för legitimiteten i socialförsäkringen att rätt person får rätt ersättning