Bostadsbidraget, som syftar till att stödja ekonomiskt svaga hushåll, är preliminärt och fastställs slutligt först när inkomsten och den slutliga skatten är fastställd för det kalenderår som bidraget gäller. Konstruktionen gör att många försäkrade blir återbetalningsskyldiga. ISF har granskat hur Försäkringskassan arbetar med kontroller för att få korrekta och fullständiga beslutsunderlag inför beslut om bostadsbidrag. Rapporten belyser förutsättningarna för handläggningen av bostadsbidrag och identifierar vilka de största svårigheterna är.
Förmånens konstruktion bygger på en uppskattning av kommande inkomster som senare stäms av mot inkomster som Skatteverket fastställer vid beslut om slutlig skatt. I och med att inkomsten under ett år ska fördelas lika på alla årets månader vid beräkningen av bostadsbidraget kan mottagare av bidraget bli skyldiga att betala tillbaka bostadsbidrag, som de hade rätt till när bidraget beviljades. I den slutavstämning som gjordes 2015 blev cirka en tredjedel återbetalningsskyldiga. Tidigare studier har visat att närmare två tredjedelar av de återbetalningsskyldiga inte klarar av återbetalningskraven och därför blir skuldsatta.
Granskningen visar både att bidragets konstruktion är svår att förstå och att Försäkringskassans utredningar av framför allt inkomster och förmögenhet ofta är alltför begränsade. Resultatet blir att många blir återbetalningsskyldiga med långvariga ekonomiska bekymmer som följd. Detta problem skulle kunna reduceras om handläggningen av förmånen förbättrades, både i samband med ansökningstillfället och under den period som bidraget betalas ut. Det skulle minska skillnaderna mellan det preliminära och slutliga bostadsbidraget och därmed återbetalningskrav och skuldsättning. Utredning och rimlighetsbedömning av inkomstuppgifter som de sökande lämnar framstår som det största problemet i handläggningen. Det är både svårt att utföra själva bedömningen och ett vanligt förekommande bedömningsmoment.
Analysen visar vidare att både beslutens kvalitet och handläggningens effektivitet skulle kunna förbättras med hjälp av ett ökat informationsutbyte inom Försäkringskassan samt regeländringar som underlättar informationsutbytet mellan Försäkringskassan och andra myndigheter.
Förbättringar av detta slag kan reducera existerande problem, men för att verkligen komma till botten med de problem som finns rekommenderar ISF att förmånen reformeras. En del i detta skulle kunna vara att bostadsbidraget baserades på den försäkrades faktiska inkomst varje månad, vilket skulle lösa många av de problem som kännetecknar bidraget i dagsläget.