Att förnyade utredningar görs, och att de görs med tillräckligt hög kvalitet, är viktigt för att upprätthålla förtroendet för försäkringen, både hos den breda allmänheten och hos dem som får del av förmånen. I denna skrift, som är den andra i ISF:s publikationsserie ISF kommenterar, ligger fokus på en diskussion om vilken ambitionsnivå som bör gälla för de förnyade utredningar av sjukersättning som Försäkringskassan är skyldig att genomföra med tre års mellanrum.
Diskussionen baseras på en tidigare rapport i ämnet som ISF publicerade 2014, Förnyad utredning av sjukersättning (ISF 2014:13), men även på en mer begränsad uppföljning av de förnyade utredningarna som sträcker sig fram till och med augusti 2015.
De iakttagelser som ISF har gjort visar att Försäkringskassans ambitionsnivå när det gäller utförandet av förnyade utredningar har sjunkit under en längre tid. Sedan ISF:s tidigare rapport publicerades, har antalet ärenden som väntar på att bli handlagda ökat, samtidigt som aktiviteterna i ärendena har minskat och de försäkrade kontaktas i allt lägre utsträckning. Denna utveckling är angeläget att bryta. En förutsättning är att Försäkringskassan vidtar åtgärder för att säkerställa att förnyade utredningar genomförs på ett sådant sätt att det syfte som lagstiftaren hade med att införa utredningarna faktiskt uppnås. Men det finns också skäl för regeringen att överväga vilken ambitionsnivå som ska gälla och att ta ställning till om det finns anledning att tydliggöra detta i lagstiftningen.
Ett beslut om sjukersättning har mycket stor betydelse för den enskildes ekonomi, i de flesta fall under en betydande del av livet. Sjukersättningen svarar också för en betydande del av socialförsäkringsutgifterna. Sjukersättningen är en utgiftspost i samma storleksordning som utgiftsposten för sjukpenningen. År 2014 var utgiften för sjukersättning 36 miljarder och utgiften för sjukpenning knappt 29 miljarder. Det är därför angeläget att följa upp eventuella förändringar i arbetsförmågan som sker efter beslutet om sjukersättning för att säkerställa att det är rätt personer som får ersättning och att dessa får ersättning med rätt omfattning. Men det är minst lika angeläget att den som har sjukersättning kan få hjälp att komma tillbaka i arbete om förutsättningar för detta finns. Det är detta som den förnyade utredningen syftar till.
ISF anser att Försäkringskassan bör höja sin ambitionsnivå när det gäller förnyade utredningar så att det blir möjligt att bedöma i vilken utsträckning sådana utredningar kan leda till att sjukersättningen förändras. Om Försäkringskassan utför de förnyade utredningarna med en högre ambitionsnivå under en längre tid bör detta kunna ge ett tillräckligt underlag för att det ska vara möjligt att ta ställning till hur hög ambitionsnivån bör vara framöver, både generellt och för olika grupper med sjukersättning. Regeringen bör därefter överväga vilka krav som bör ställas på Försäkringskassans förnyade utredningar och även ta ställning till om det behövs en förändrad lagreglering om förnyad utredning.