Det finns ett visst samband mellan olika generationers sjukfrånvaro inom samma familj, oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå, yrke, bostadsregion och familjeförhållanden. Resultaten i rapporten visar att ju mer sjukfrånvarande föräldrarna är, desto mer omfattande är de vuxna barnens sjukfrånvaro, oavsett de socioekonomiska och sociala faktorer som observeras i studien. Det visar att förhållanden i vuxenlivet inte helt kan eliminera effekterna av den påverkan som finns under uppväxten.
I en rapport våren 2012 besvarade ISF frågan i vilken utsträckning sjukskrivningsmönster går i arv (ISF rapport 2012:7). Studien visar att ju fler sjukfrånvarodagar föräldrar har under barnens uppväxt, desto fler sjukfrånvarodagar har i genomsnitt barnen som vuxna. I denna rapport, som liksom den föregående är svar på ett regeringsuppdrag, har analysen fördjupats i olika avseenden.
I den här rapporten undersöks närmare vad som kan ha betydelse för den observerade överföringen. I studien undersöks överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn under år när den totala sjukfrånvaronivån är hög respektive låg. Vidare undersöks överföringen av sjukfrånvaro i olika grupper av föräldrar, till exempel i olika utbildnings- och yrkesgrupper. Betydelsen av föräldrarnas sjukfrånvaro för sannolikheten att barnen har en omfattande sjukfrånvaro studeras också. I rapporten beskrivs även diagnospanoramat vid sjukfrånvaro hos barnen beroende på hur mycket föräldrarna var sjukfrånvarande och på vilken sjukdom som orsakat föräldrarnas sjukfrånvaro.
Föräldrarnas sjukfrånvaro observeras under åren 1990–1995 då barnen är mellan 10–19 år, medan barnens sjukfrånvaro observeras för åren 2006–2011 då barnen är 26–35 år.
Resultaten visar hur många sjukfrånvarodagar som i genomsnitt överförs från föräldrar till barn för varje ytterligare dag som föräldern är sjukfrånvarande – totalt och för olika delgrupper. Den största genomsnittliga överföringen observeras från mamma till dotter, men trots det överför mamman endast en liten del. En dags längre sjukfrånvaro hos mamman innebär i genomsnitt 0,07 fler sjukfrånvarodagar hos dottern som vuxen. För döttrar till mödrar som har omfattande sjukfrånvaro innebär det ändå ett betydande antal ytterligare sjukfrånvarodagar.
Döttrar till mödrar som var sjukfrånvarande i minst ett halvår har den högsta genomsnittliga sjukfrånvaron. De har 20 sjukfrånvarodagar fler än döttrar till mödrar som inte hade någon sjukfrånvaro under den studerade sexårsperioden.
Resultaten visar även att sjukdomar som har orsakat omfattande sjukfrånvaro hos föräldrarna är överrepresenterade vid sjukfrånvaro hos deras döttrar och söner. Samma mönster finns för alla stora sjukdomsgrupper. Det är inte en specifik grupp av sjukdomar som orsakar en överföring av sjukfrånvarodagar från föräldrar till barn.
Resultaten ger stöd för att det finns en överföring mellan generationer, oavsett under vilka år och för vilka grupper sjukfrånvaron observeras. Det krävs dock vidare studier för att förstå orsaker till överföringen av sjukfrånvaro och hur den kan påverkas.