ISF har på uppdrag av regeringen studerat de effekter införande av vårdvalssystem inom hälso- och sjukvården har haft på användningen av sjukförsäkringen. Resultaten i denna rapport indikerar att de vårdvalssystem som infördes mellan åren 2007 och 2009 medförde en ökning av antalet sjukskrivningar och att de långa ersättningsperioderna blev längre. Resultaten visar att sjukskrivningarna ökade med 3,4 procent på nationell nivå och att denna effekt är direkt kopplad till utvecklingen i Stockholms läns landsting.
Under perioden 2007 till och med 2009 införde åtta landsting på frivillig basis vårdvalssystem inom delar av hälso- och sjukvården. Under år 2010 blev det obligatoriskt för samtliga landsting att införa vårdvalssystem inom primärvården.
I Stockholm ledde införandet av vårdval till att sjukskrivningarna ökade och att de långa ersättningsperioderna förlängdes. Rapporten finner inget stöd för att antalet sjukskrivningar eller ersättningsperiodernas längd har påverkats i de övriga landstingen som införde vårdval under åren 2007 till 2009.
En tolkning av resultaten är att Stockholms läns landsting i betydligt större utsträckning än andra landsting uppfyller de kriterier som är nödvändiga för att det ska uppstå ökad patientrörlighet och reell konkurrens mellan vårdgivarna. En ytterligare faktor av betydelse är att vårdvalen i Stockholm i stor omfattning har utformats på ett sätt som främjar konkurrens.
Målet med vårdval inom hälso- och sjukvården är att, genom att öka individernas valfrihet avseende hälso- och sjukvård och underlätta för aktörer att etablera sig, bidra till en förbättrad vårdkvalitet och ökad tillgänglighet. Detta ska uppnås dels genom att ersättningen till vårdgivarna knyts till individens val av läkare, dels genom färre hinder för vårdgivare att etablera sig på hälso- och sjukvårdsmarknaden. Individens position gentemot läkaren förstärks således och vårdgivarna blir mer ekonomiskt beroende av att individen blir nöjd i mötet med hälso- och sjukvården. Samtidigt kan en ökad etablering av vårdgivare medföra att individernas möjligheter att välja en ny läkare ökar, vilket kan leda till att konkurrensen mellan nya och etablerade vårdgivare förstärks ytterligare.
Tidigare studier har visat att det förekommer att läkare utfärdar läkarintyg för att tillgodose individers önskemål, trots att läkaren inte själv upplever att det är medicinskt motiverat. Förändringarna som införande av vårdvalssystem innebär kan få till följd att individerna i större omfattning kan komma att byta läkare i syfte att få ett läkarintyg utfärdat. Eftersom vårdgivarens lönsamhet är knuten till individens val av läkare, kan förändringen i maktförhållandet mellan individ och läkare leda till ett ökat tryck på läkarna att bli mindre restriktiva med att utfärda läkarintyg.