Sjukskrivningsmiljarden
Landstingets syn på ekonomiska incitament för att påverka sjukfrånvaron
För att råda bot på observerade brister i sjukskrivningsprocessen har staten under ett antal år tecknat överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting rörande statligt stöd till olika förbättringsåtgärder inom hälso- och sjukvården. Landstingen kan årligen sammanlagt få en miljard kronor. Denna så kallade sjukskrivningsmiljard består av en rörlig del, där ersättningen till landstingen baseras på utvecklingen av sjukfrånvaron bland dem som bor i regionen, och en villkorad del, där ersättningen baseras på uppfyllelsen av vissa specifika villkor. Avsikten med den rörliga ersättningen är att landstinget fritt kan välja de åtgärder som bedöms ha effekt på sjukfrånvaron.
I regleringsbrevet för 2013 fick ISF i uppdrag att beskriva vilken betydelse den rörliga delen i sjukskrivningsmiljarden har för åtgärderna som landstingen genomför i arbetet med sjukskrivningsrelaterade frågor. Uppgifter om landstingens insatser och deras uppfattning om betydelsen av den rörliga delen har samlats in genom en webbaserad enkät till olika befattningshavare inom samtliga landsting.
Resultatet visar att respondenterna är relativt osäkra på vad den rörliga ersättningen används till. Samtidigt ger respondenterna inom samma landsting i flera fall motstridiga svar hur den rörliga ersättningen används. De landsting som vidtagit åtgärder i syfte att minska sjukfrånvaron anger att de i huvudsak genomfört informations- och utbildningsinsatser riktade både internt och externt. Några har också angett att ersättningen använts till specifika grupper så som unga sjukskrivna eller att anställa rehabiliteringskoordinatorer.
Respondenterna är överlag positiva till den rörliga ersättningens utformning. Majoriteten anser att den rörliga ersättningen bidrar till förbättrad kvaliteten i sjukskrivningsprocessen samt att den utgör ett incitament att påverka sjukfrånvaron bland befolkningen i regionen. Samtidigt anser majoriteten att landstinget inte har stor möjlighet att påverka sjukfrånvaron.
Både denna undersökning och tidigare uppföljningar av sjukskrivningsmiljarden gör att ISF är tveksam till den rörliga delen som styrmekanism för att påverka sjukfrånvaron. Det är ganska okänt bland de tillfrågade vad den rörliga ersättningen används till, och den rörliga delen utgör dessutom en liten del av landstingens totala budget. För åtgärder under år 2013 har 230,8 miljoner kronor avsatts till den rörliga delen.
Om avsikten är att ändra systemet, förordar ISF att en eventuellt fortsatt rörlig del kopplas till något som landstingen kan påverka direkt, till exempel kvaliteten i sjukskrivningsprocessen.
Relaterad publikation
Uppföljning av sjukskrivningsmiljarden 2010. Rapport 2011:13
Summary report 2013:11 in English
Pdf, 203.5 kB, öppnas i nytt fönster.