Sju dagars karens i sjukförsäkringen för egenföretagare

En egenföretagare som driver enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag kan därmed inte få sjukpenning från Försäkringskassan förrän efter en veckas sjukfrånvaro. Företagare som driver eget aktiebolag berördes däremot inte av denna förändring, eftersom de i socialförsäkringen ses som anställda. Det har gjort det möjligt att utvärdera regeländringens effekter på den ersatta sjukfrånvaron.

Denna rapport visar att förlängningen av karenstiden i sjukförsäkringen har medfört att färre egenföretagare än innan reformen blir sjukfrånvarande längre än 7 dagar. Det finns även en statistiskt säkerställd minskning av sjukskrivningar längre än 4 veckor. En slutsats är att reformen har lett till att cirka 20 procent färre egenföretagare sjukanmäler sig. Egenföretagare är fortfarande sjukskrivna i större utsträckning än företagare med eget aktiebolag, men skillnaderna mellan grupperna har minskat. Aktiebolagsägares sjuklöneansvar gentemot sig själva de 2 första veckorna i en sjukperiod, som småföretagare kan uppfatta som en karenstid, är en möjlig förklaring till de återstående skillnaderna.

En annan förändring som trädde i kraft den 1 juli 2010 var att beräkningssättet för tillfällig föräldrapenning vid vård av barn ändrades för egenföretagare, vilket medförde markant högre ersättning vid vård av barn. Denna förändring skulle tillsammans med förlängningen av karenstiden i sjukförsäkringen kunna ha påverkat egenföretagares benägenhet att använda tillfällig föräldrapenning. Resultatet är dock att det inte har skett någon större förändring i användningen av tillfällig föräldrapenning. Endast en svag ökning bland kvinnor kan uppmätas. Egenföretagare använder fortfarande tillfällig föräldrapenning i mycket lägre utsträckning än företagare med eget aktiebolag. Dessa skillnader förklaras därmed av andra faktorer än de tidigare olika beräkningssätten och karenstiden i sjukförsäkringen.

Summary report 2013:10 in English Pdf, 39.2 kB, öppnas i nytt fönster.