Att handlägga sjukförsäkringen

Uppfattningar om roller och regelverk

PUBLICERAD 2013-06-13

Denna rapport utgör den första från det av ISF initierade projektet ”Handläggarnas roll i sjukskrivningsprocessen”. Rapporten bygger på en attitydundersökning som genomfördes bland handläggare vid Försäkringskassan 2012. Rapportens syfte är att studera uppfattningar om handläggarskap, tjänstemannaroll, regelverk och metoder bland Försäkringskassans handläggare inom sjukförmånsområdet.

Rapporten har två olika fokus och är därför uppdelad i två delar. I rapportens första del studeras uppfattningar om handläggarskapet och tjänstemannarollen vid Försäkringskassan. I den här rapporten syftar begreppet handläggarskap på uppfattningar om administrativ kompetens och handlingsutrymme i arbetet som handläggare, medan tjänstemannaroll avser handläggarnas uppfattningar om allmänna tjänstemannavärden – ett offentligt etos. Vad har betydelse för handläggarskapet och tjänstemannarollen och skiljer sig rollerna åt?

Rapportens andra del berör hur handläggarna uppfattar sjukförsäkringens regelverk och metoder, det vill säga: regelverket kring sjukförsäkringen, stöden för handläggningen och metoderna i arbetet med de sjukskrivna. Hur uppfattas regelverk och metoder och vilka faktorer kan förklara variationen uppfattningarna?

En genomgående observation är att handläggarna är olika varandra i ett antal viktiga avseenden. Vissa känner sig bundna av regler och styrning men är ändå säkra i sin yrkesroll. Andra känner sig bundna och har samtidigt en negativ attityd till både regelverk och beslutsstöd. Trots ett omfattande arbete inom myndigheten med att utveckla beslutsstöd i olika former anger de flesta samtal med kollegor som det viktigaste stödet i det dagliga arbetet.

Vissa handläggare säger sig i stor utsträckning vara styrda av formulerade mål och resultatkrav, medan andra mer betonar situationsanpassade lösningar som anknyter till den försäkrades situation. Försäkringskassans styrning av verksamheten måste ta hänsyn till att handläggarna fungerar olika i detta avseende.

De anställdas syn på Försäkringskassan samvarierar med synen på rehabiliteringskedjan och de beslutsstöd som erbjuds. Vad som är primärt är svårt att avgöra, men slutsatsen är att det kan vara svårt att påverka handläggarnas tillämpning av regelverket om man inte samtidigt lyckas förändra en skeptisk eller negativ attityd till myndigheten som sådan.