Hur används närståendepenning?

Bakgrund

En person som avstår från arbete för att vårda en närstående som är svårt sjuk kan få närståendepenning från Försäkringskassan. Närståendepenning har tidigare kunnat lämnas för en fjärdedel, halv eller hel dag. Den 1 januari 2018 infördes en regelförändring som innebär att även tre fjärdedelar av en dag kan ersättas med närståendepenning. Syftet med regelförändringarna är att ge ytterligare möjligheter för närstående att vara tillsammans vid svår sjukdom samt att anpassa nivåerna på närståendepenningen till nivåer som finns i andra dagersättningsförmåner.

Det har enbart gjorts ett fåtal analyser av närståendepenning i närtid. De analyser som Riksrevisionen och Försäkringskassan har gjort pekar mot att närståendepenning används i liten utsträckning och att flexibiliteten i försäkringen nyttjas relativt sällan. Det framgår också att det finns ett ojämnställt uttag av närståendepenning. Cirka 70 procent av mottagarna av förmånen är kvinnor.

Syfte

Syftet med projektet består av tre delar. Det första syftet är att kartlägga användningen av närståendepenningen över tid. Det andra syftet är att analysera vilken inverkan 2018 års reform om ökade möjligheter att få närståendepenning har haft på hur förmånen används. Det tredje syftet är att undersöka om det finns hinder för en ändamålsenlig och flexibel användning av närståendepenning och i så fall synliggöra det.

Projektet ska bidra med kunskap om hur närståendepenningen används och om utformningen av regelverket och Försäkringskassans administration påverkar användningen av förmånen, och i så fall på vilket sätt.

Redovisning

Resultatet ska redovisas i två rapporter. Den första rapporten (ISF redovisar) ska redovisas senast den 30 september år 2022. Den andra rapporten (ISF granskar och analyserar) ska redovisas senast den 31 mars år 2023.