Långsiktiga effekter av den första reserverade månaden i föräldraförsäkringen
PLANERAD PUBLICERING 2028-04
Det har gått drygt 30 år sedan den första reserverade månaden i föräldraförsäkringen infördes för att öka jämställdheten och öka pappors uttag av föräldrapenningdagar. ISF ska granska reformens långsiktiga konsekvenser för mammors och pappors inkomster, karriärer, familjeliv och hälsa – samt för barnen till de föräldrar som omfattades av förändringen.
Den första reserverade månaden i föräldraförsäkringen infördes för att öka jämställdheten genom att skapa starkare incitament för båda föräldrarna att ta ansvar för omsorgen om barnen. Den 1 juli 1995 infördes 30 reserverade föräldrapenningdagar för vardera föräldern och syftet var att öka pappors uttag, stärka ett mer jämställt omsorgsansvar och påverka kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden.
Att det nu har gått drygt 30 år sedan den reserverade månaden infördes gör det möjligt att analysera jämställdhet utifrån fler dimensioner än tidigare forskning gjort. Exempelvis kan vi undersöka långsiktiga effekter på inkomster, karriärmönster, byte av jobb, val av arbetsplats och andra indikatorer som speglar hur kvinnor och män kombinerar arbete och familjeliv över en stor del av livscykeln. Vi kan också undersöka effekterna på barnen till de föräldrarna som omfattades av de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen.
Analysen är uppdelad i två delar. Den första delen analyserar effekterna av den första reserverade månaden på mammors, pappors och barns familjebildning och arbetsmarknadsrelaterade utfall och den andra delen analyserar effekterna på mammors, pappors och barns hälsorelaterade utfall.
Resultatet av analysens första del planeras att publiceras i april 2028 och analysens andra del i december 2029.